Älskade mamma ! 

Fan att detta skulle hända. Du har aldrig gjort någon en skråma, och du tänker på alla andra för dig själv. 

Du har kämpat i snart 5 år med denna jävla cancern. 

Jag älskar dig upp till rymden och tillbaka igen 100000000000000000000000000000 gånger <3 det vet du om och det har jag berättat för dig så många gånger. Det var exakt idag den 17 Februari för 4 år sedan som du fick reda på att du hade cancer. Det måste vara något sammanträffande med det. 

Den 16 Februari vaknade jag och låg bredvid dig och höll din hand hela natten. Du var pigg och mådde hyfsat bra. Du var pigg hela dagen och åt godis och allt möjligt. Sedan skulle Jonathan på handbolsmatch och jag och Ville följde med och kollade. När jag gick till matchen var du fortfarande pigg och sedan tänkte jag inte mycket mer på det. Men sen när jag kom hem var allt ett rent helvette! klockan 22.00 skulle du bara på toa och sjuksjöterskorna stod utanför toaletten och väntade på att du skulle bli klar så de kunde hjälpa dig till sängen igen. Men toalettpappret stod förlångt bort och du är så snäll och vill inte vara till besvär så du försökte ta toalettpappret på egen hand. När du ställde dig upp så var dina ben för svaga för att du skulle orka stå på dem, så du trillade frammot utan att hinna ta emot med händerna och landade på ansiktet. Näsan bröts och du slog i pannan hårt i marken. När man bryter näsan så blöder det innanför. blodet kom ner i lungorna och du fick jättesvårt att andas. Du blödde ur munnen och fick nästan ingen luft. Doktorerna fick ta en sug och suga bort blodet i munnen. Men de kunde inte få tag i det i lungorna. Du kämpade i 6 timmar och du förlorade medvetandet mer och mer. Jag höll din hand hela tiden och vägrade att släppa. Jag pussade på dig och kramade dig, och även om du inte var i med vetande så tror jag att du kände det. Jag sa att jag älskar dig flera gånger och jag tror att du hörde det med. Alla dina bästa och närmsta vänner var också vid dig.

Du började andas långsammare och långsammare och tyngre och tyngre och sen den 17 Februari klockan 03.39 tog du ditt sista andetag. Jag vägrade fortfarande att släppa din hand och jag pussade dig och kramade dig ändå. 

Du var helt blek och fingertopparna var helt blå/lila. Sedan sa de att vi var tvugna att gå ut för de skulle sätta på dig fina kläder och lägga dig till rätta. Det såg ut som om du bara sov... Jag hoppas att du har det bra och att du tar hand om Linus och mormor där uppe. Jag kommer aldrig glömma dig. 

Puss älskar dig!! Sov gott <3 <3     

 

Clara

17 februari 2011 19:57

jag har inga ord för hur vackert du skriver om anette <3
jag finns för dig och stödjer dig genom allt, det vet du <3

 

Alicia

17 februari 2011 20:29

<3 du skriver så fint Isabelle. Tårarna rinner när man läser, det finns inga ord.
Jag tänker på er <3

 

Sebbe

17 februari 2011 20:53

Vi finns här för dig <3

 

bella

17 februari 2011 21:22

tack alla <3

 

rebecca

17 februari 2011 21:29

Gud vad finnt du skriver om henne , har svårt att
Få fram ord men finns för er!

 

anna

17 februari 2011 22:29

svårt att få fram ord.. gråter så fint du skrivit. tänker på er, och finns här för er.

http://www.annabirgersson.bloggplatsen.se

 

Madeleine

17 februari 2011 22:33

Isabelle! Jag är mamma till Rickard och Patrik och Rickard berättade precis för mig att din mamma nu har somnat in. Vill säga att även för oss som inte känner er familj så mycket, så var det mycket tydligt hur mycket er mamma brydde sig om er barn i familjen. En mer engagerad och omtänksam mamma finns nog inte. Jag är övertygad om att någonstans finns hon kvar och är med er - för alltid. Du skriver så fint om henne, så jag gråter framför datorn. Vi tänker på er!

 

bella

18 februari 2011 15:16

tack alla !

 

lucas björk

18 februari 2011 19:00

vi finns här för dej

 

bella

18 februari 2011 19:06

tack lucas

 

sanna

18 februari 2011 21:08

tänker på er bella! stackare :( <3

 

bella

18 februari 2011 22:30

<3

 

alfred

19 februari 2011 08:00

Vi finns här för dig<3

 

Din första barnflicka, Karin!

22 februari 2011 12:52

Hej Bella!

Vet inte om du kommer ihåg mig så väl men jag var eran första barnflicka.. Jag fick äran att ta hand om dig och dina syskon när Anette och Anders jobbade..
Din mamma och ni har alltid betytt väldigt mycket för mig även om jag varit dålig på att hälsa på de sista åren.

Tänker på er i denna svåra stund! Anette och ni andra kommer alltid finnas i mitt hjärta!

Kram Karin

 

bella

22 februari 2011 15:54

Hej Karin!

Klart jag kommer ihåg dig :)
Tack så mycket

 

Karin

22 februari 2011 16:29

Hej igen Bella!

Så kul att du kommer ihåg mig :-)) Jag har många fina minnen från er ska du veta!

Jag finns på facebook om du någon gång vill skriva hur ni har det o så.. hade varit kul:-))

Kram igen!

 

bella

22 februari 2011 18:53

okej ! det ska jag göra :D

 

Victoria

27 februari 2011 16:00

Hej!
Jag tror inte du minns mig men jag spelade fotboll med dig för 4 år sedna.
Idag när jag var på gudstjänst så tände prästen ett ljus och sa att vi skulle be för anette brandt. jag visste inte om det var din mamma men när jag gick in på din blogg och läser det här så började jag gråta:( finns och tänker på dig och din familj<33

http://viccii.devote.se

 

bella

1 mars 2011 22:37

så snällt av prästen <33

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

HALLÅ?? glöm inte min andra blogg :O grymt besviken :(    http://isabellebrandt.blogg.se/ ...

hejj     Nu ska jag lägga ner med bloggplatsen så jag har en ny blogg nu! :DDDD   gå in på min nya :D   http://isabellebrandt.blogg.se/            ...

Hejj   Idag har jag haft en dag med pappa typ, Vi lämnade vi först Louise på tågstationen. Hon åkte till Stadium sportscamp :) (jag åker om 2 veckor)    Sen åkte jag och pappa hem och sen åt vi frukost och så och sen åkte vi till Nova lund.  ...

RÖSTA PÅ MIN KLÄNNING!  

Hejj    Jag kom precis hem från att ha firat midsommar med några famlijer :) Det var en såå söt liten tjej som var efter mig hela tidfen :P hahah  stalkeeer   Jag är iaf helt proppmätt och kan typ inte röra mig :P Vi har ätit supermycket....